Glutenallergi och Celiaki

Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i vete, råg, korn och andra sädesslag.

De som inte tål ämnet anses ha glutenintolerans (kallas även celiaki). I folkmun kallas det ofta även glutenallergi, men dessa två ska inte förväxlas då det senare egentligen heter spannmålsallergi och skapar en kraftig autoimmun reaktion olik den som uppstår i celiaki.

Celiaki är en livslång autoimmun sjukdom där gluten gör att immunförsvaret skapar antikroppar som attackerar insidan av tunntarmen.


Hur uppstår celiaki?

Tunntarmen innehåller något som kallas för villi, vilket är tunna fingerlika projektioner som är så små att de endast syns under mikroskop. De täcker ett stort område i vilket vi tar upp näring från mat, såsom folsyra, järn och kalcium. Om man har celiaki så uppstår en reaktion när gluten kommer i kontakt med linningen i tunntarmen. Villi blir attackerade av immunsystemet och blir inflammerade och tillplattade.

Då tunntarmen är det som hjälper oss att ta upp näring och vitaminer från mat  gör detta att man får svårare att ta upp näring.

Celiaki kan uppså i alla åldrar och kan ibland diagnostiseras hos barn, just när de börjar att äta bröd eller flingor. Oftast är de som får diagnosen mellan 40 och 60 år gamla.

Om sjukdomen inte behandlas kan den leda till anemi, låg bendensitet, benskörhet och i sällsynta fall vissa sorters magcancer.

 

Vete på fält

Vete kan orsaka skador på tunntarmen

Symptom för celiaki

De vanligaste symptomen är uppspänd mage, obevkäm mage, magsmärta och diarre. Men man kan även ha symptom som huvudvärk, migrän, trötthet, hyperaktivitet, muskelstörningar eller smärta i ben och leder. Symptomen kan även vara små och diffusa, du kan till exempel må lite dåligt utan att riktigt veta varför. Du kan läsa mer ingående här på vår sida om gluten symptom.

Vem drabbas av celiaki

Man tror att sjukdomen påverkar ca 1 procent av människorna i Europa. Det kan påverka alla folkslag och är inte bara vanligt i Europa men även i Asien, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika. Det är mer vanligt bland kvinnor än bland män.

Om du har typ 1 diabetes eller problem med sköldkörteln så har du ökad risk att få sjukdomen. Om det finns celiaki i familjen så ökar också risken för familjemedlemmarna, då det finns ett genetiskt anlag.

Om du har en förälder, ett syskon eller ett barn med celiaki så har du ca 10 procents risk att utveckla sjukdomen.

Diet för glutenallergi och celiaki

Det finns ett stort och evigt ökande utbud av anpassad mat som gör att de som lider av intolerans eller allergi ändå kan njuta av många livsmedel.

Att undvika all problematisk mat brukar leda till en förbättring i sjukdomstillståndet, eller att alla symptomen försvinner helt. Problemen kommer dock att börja om igen ifall den felaktiga dieten påbörjas åter. Läs vidare här om att äta glutenfri mat.

Risker

Om sjukdomen får löpa sitt lopp okontrollerad så finns det en del komplikationer som kan uppstå:

  • Kvinnor som är gravida kan få grav anemi då tunntarmen inte tar upp nog med järn och vitaminer för mammans och barnets behov.
  • Missfall kan ibland associeras med celiaki.
  • För gravida kvinnor kan barnen växa sämre än normalt.
  • Ökad risk för tarmcancer.
  • Benskörhet
  • Ökad risk att utveckla typ 1 diabetes och problem med sköldkörteln.

Riskerna för alla dessa problem minskar om man äter glutenfri mat. Ibland räcker det dock inte att byta diet och det krävs ytterligare behandling. En svensk studie från 2009 visade att riskerna var mer allvarliga än väntat, läs mer här Dagens Nyheter studie.

 Mjölkproteinallergi

De som har glutenallergi eller celiaki har ibland även mjölkproteinallergi eller laktosintolerans symptom.


Observera att informationen på denna sidan inte är verifierad av läkare. Den är menad att ge en grundläggande förklaring till olika allergier. Kolla alltid med din läkare innan du provar någon behandling. 

Hälsorelaterade länkar:

Köp gurkmeja hos Gurkmeja butiken